Athena Nikes tempel byggdes omkring 420 f.Kr. och är ett mästerverk av antik grekisk arkitektur som förkroppsligar elegansen i den joniska ordningen. Detta tetrastiltempel ritades av den berömde Kallikrates och har portik med kolonnader både på framsidan och baksidan, vilket skapar en amfiprostil. Templets dimensioner, som sträcker sig 8 meter på längden, 5,5 meter på bredden och stiger till 7 meter på höjden, visar ett noggrant övervägande av skala och proportioner.
Templet genomgick flera restaureringar och Christian Hansen och Eduard Schaubert grävde ut platsen på 1830-talet. Efter att ha monterats ned på 1600-talet genomfördes en primitiv anastylos 1836. En mer omfattande restaurering slutfördes sommaren 2010 och bevarade en stor del av den ursprungliga strukturen, stylobaten och kolonnerna. Idag finns fragment av den skulpterade frisen utställda på Akropolismuseet och British Museum, och kopior pryder templet.
Templets entablement är utsmyckat med omsorgsfullt utformade friser som på var sin sida berättar olika historier. Den östra frisen, som är placerad ovanför ingången, visar en samling gudar, inklusive Athena, Zeus och Poseidon, vilket återspeglar den religiösa och politiska etos som rådde i Aten på 500-talet f.Kr. Den norra frisen visar en grekisk kavalleristrid, medan den södra frisen firar den grekiska segern över perserna vid Plataea. Den välbevarade västra frisen föreställer troligen en segerrik stridsscen med levande bilder av strider och stupade krigare.
På ett bröstvärn som tillkom omkring 410 f.Kr. finns reliefskulpturer av Nike, segergudinnan, i olika poser. Relieferna, bland annat den ikoniska Nike som fixar sin sandal, visar Nikes olika aktiviteter och speglar templets fokus på seger och hyllning. Den berömda parapetstatyn av Nike föreställer henne när hon tar av sig eller lossar på sin sandal, en gest som symboliserar traditionen att ta av sig skorna innan man går in i templet för att tillbe. Statyn, som upptäcktes 1835, tros ursprungligen ha stått på templets södra sida och finns nu på Akropolismuseet.
Templets gesims, som följer arkitektonisk standarddesign, sitter ovanför frisen och omsluter hela strukturen. Det finns tecken som tyder på att gesimsen, som nu är väderbiten, en gång i tiden kan ha varit målad. Ovanför gesimsen bildar cyma på norra och södra sidan den sluttande taklinjen och frontonen, utsmyckad med lejonhuvuden och plats för akroterier. Syftet med akroterierna, som huvudsakligen består av brons med guldfoliering, är fortfarande ett mysterium. Teorierna går ut på att de föreställer ett bronsstativ, en minnespokal eller en flygande Nike, alla med dimensioner och symbolik som passar templets segertema. Sammanfattningsvis är Athena Nikes tempel inte bara ett historiskt monument utan ett underverk av arkitektonisk uppfinningsrikedom, konstnärligt uttryck och kulturell betydelse, som inkapslar essensen av den antika grekiska civilisationen.
